Cupores kulturpolitiska valöversikt, del 1: Hur väl lyckades den nuvarande regeringen med att förverkliga sina kulturpolitiska målsättningar?

Blogg   23.3.2023  Text: Vappu Renko, Olli Jakonen

Vi följer riksdagsvalet 2023 ur kulturpolitikens synvinkel i en serie på tre översikter.

I och med riksdagsvalet i Finland förestår bildandet av en ny regering inom en månad. Den nuvarande regeringen ledd av statsministern Sanna Marin har förverkligat sitt regeringsprogram i fyra år. Sommaren 2019 analyserade vi i vår blogg regeringsprogrammets målsättningar och bakgrund. Det är dags att utvärdera hur väl regeringen har lyckats med att förverkliga sina kulturpolitiska målsättningar.

Vi går igenom förverkligandet av regeringsprogrammets kulturpolitiska målsättningar en månad före valet.[1]

Mångfacetterade målsättningar: från utvecklingen av de kreativa branscherna till kulturtjänsternas tillgänglighet

Regeringen Marin som tillträdde i december 2019 tog över förverkligandet av statsminister Antti Rinnes regerings program Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle (2019). Regeringsprogrammets åtgärder gällande kulturpolitik är mera genomgripande och mångfasetterade jämfört med den tidigare Sipilä-regeringens linjedragningar. [2]

Regeringsprogrammet innehåller två kulturpolitiska linjedragningar i delen Kultur, ungdom, idrott och motion: 1) ”antalet arbetstillfällen inom den kreativa sektorn blir fler, andelen i procent av BNP ökar och de anställdas arbetsvillkor förbättras” och 2) ”kulturtjänsterna är mer tillgängliga och förutsättningarna för kultur har förbättrats”.

Under de här linjedragningarna identifierade vi 25 mera specifika kulturpolitiska målsättningar (lista i slutet av texten).[3] Enligt vår utvärdering har 18 målsättningar förverkligats. Utöver det har sju andra målsättningar förverkligats delvis eller i förändrad form.

Svårigheterna och möjligheterna i utvärderingen av förverkligandet

En del av regeringsprogrammets kulturpolitiska målsättningar är väldigt specifika och tydligt avgränsade, vilket också gör det möjligt att utvärdera deras förverkligande. ”Ett projekt för grundlig reparation och ombyggnad av Nationalteatern” – finansieringen beviljad. ”Nivån på konstnärsstipendierna höjs” – nivån höjd. ”En kulturarvsstrategi utvecklas” – förverkligat. ”I syfte att förbättra förutsättningarna för konst genomförs en reform av systemet med statsandelar för utövande konst” – förverkligat.

Till kulturpolitikens natur hör att en del av målsättningarna är ganska allmänna och att man inte förbinder sig till specifika åtgärder. I retoriken betonas till exempel ”utveckling”, ”att ta vara på” och ”främjande”. Det är svårt att utvärdera och mäta förverkligandet av målsättningar som formuleras så här. ”Ett fungerande system för ersättningar för kopiering för enskilt bruk utvecklas” – fungerande sett ur vilken synvinkel? ”På lång sikt strävar man efter att gradvis öka kultur- och konstanslagens andel av statsbudgeten till en procent” – på hur lång sikt? ”Tillgången till bibliotek och till bokbussar tryggas” – hur?

En helt skild fråga vore hurdana effekter man fått till stånd i samhället genom förverkligandet av de olika åtgärderna.

Regeringsprogrammet som ett centralt politiskt dokument

Regeringsprogrammet är nuförtiden ett centralt strategiskt dokument, vars betydelse i det politiska beslutsfattandet och statsförvaltningen bekräftats redan länge. I bakgrunden finns en strävan efter en enhetlig och tväradministrativ politik.

Den stora andelen förverkligade kulturpolitiska målsättningar visar att regeringsprogrammets linjedragningar är betydelsefulla. En målsättning som skrivs in i programmet går sannolikt framåt i beslutsfattandet.

En del av de kulturpolitiska målsättningarna som skrivits in i regeringsprogrammet kan ändra form i genomföringsstadiet. I regeringsprogrammet var målsättningen att grunda en fond som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamhet. De samfund inom scenkonsten som är berättigade till Taikes verksamhetsstöd kan söka pengar från Nya klassiker -fonden. En stor del av kulturens statliga finansiering riktades redan före fonden till scenkonsten som helhet.[4] Regeringens åtgärd ”att trygga nivån på statsandelar för de nationella institutionerna”  kom med i lagen om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner som trädde i kraft i början av januari 2023.

Förverkligandet av målsättningar beror på flera instanser och verksamhetsmiljön

Verkställandet av de kulturpolitiska målsättningarna är kraftigt påverkad av kulturförvaltningen och de linjedragningar och den praxis som blivit kutym inom den. Alla kulturpolitiska åtgärder som förverkligas under valperioden är inte baserade på regeringsprogrammet. Det är både frågan om rutinåtgärder i statsförvaltningen och förslag som får sin början på andra sätt.

Många av den nuvarande kulturpolitikens centrala delområden (som effekter på välbefinnande och kreativa branscher) är baserad på tväradministrativt samarbete mellan flera förvaltningsområden.

Staten förverkligar inte ensam sina målsättningar utan i nära växelverkan med den privata sektorn och civilsamhället. En del av regeringsprogrammets målsättningar är utanför statsförvaltningens styrning. Till exempel utvecklandet av kulturtjänster är utgångsmässigt till stor del på Finlands autonoma kommuners ansvar. Det är också i praktiken omöjligt för statsmakten att helt inom kulturpolitikens sektor säkra att målen den strävar efter skulle förverkligas som sådana i samhället och inom kulturens olika branscher.

Marin-regeringens program har förverkligats på många sätt under exceptionella och oförutsägbara omständigheter. Coronapandemin som började 2020 ledde till begränsningar som försvårade eller omöjliggjorde många kulturaktörers arbete. Samtidigt delade statsmakten även ut sammanlagt hundratals miljoner euro till kulturen och de kreativa branscherna i krisstöd.[5] Kriget kom till Europa år 2022 när Ryssland attackerade Ukraina. De här omvälvningarna i verksamhetsmiljön har även påverkat förverkligandet av de kulturpolitiska målsättningarna samt möjligheterna att utvärdera deras förverkligande[6].

Finlands nästa regering definierar själv sina centrala kulturpolitiska målsättningar som vi kommer att följa i den här serien översikter. Intressant är hur den kommande regeringen i sitt program tar tag i förslagen från arbetsgruppen för kulturens framtid och de målsättningar som kommer från olika håll.

*

Kulturpolitiska målsättningar som identifierats i det nuvarande regeringsprogrammet och deras förverkligande:

1) Produktionsstödet till filmbranschen och den audiovisuella branschen ökas, och nätverket Creative Business Finland inrättas för att stödja tillväxten i den kreativa sektorn (Creative Business Finland har inrättats och är verksam.)

2) Ett projekt för grundlig reparation och ombyggnad av Nationalteatern och ett projekt för ombyggnad av Nationalmuseets utställningslokaler genomförs (Finansiering beviljad och projekten har främjats.)

3) Förutsättningarna för att genomföra det nya Arkitektur- och designmuseet utreds (Stiftelsen för Finlands Arkitektur- och designmuseum har bildats.)

4) Kulturturismen stärks, exempelvis genom att man utnyttjar världsarvsobjekt. (Finansiering för att stärka kulturturismen har beviljats)

5) En fond för att stödja den kreativa sektorn och kulturverksamheten inrättas som en långsiktig investering och principerna för fondens verksamhet klargörs. (Nya klassiker-fonden har inrättats)

6) Finland förbereder sig på att finansiera evenemanget Europeisk kulturhuvudstad år 2026 (Finansieringen öronmärkt i budgetförslaget)

7) På lång sikt strävar man efter att gradvis öka kultur- och konstanslagens andel av statsbudgeten till en procent. (I budgetförslagets kapitel 29.80 är andelen av statens budgetförslag inte för tillfället en procent. Kulturutgifter finns under flera förvaltningsområden och budgetsiffror. Procent-målsättningen är fastställd på lång sikt och fortsätter under nästa regeringsperiod i rapporten från arbetsgruppen för kulturens framtid ”Kulttuurin aika on nyt ja aina”.)

8) Nivån på konstnärsstipendierna höjs. (Nivån höjd. Nivån år 2023 är 2 080,42 euro/mån)

9) I syfte att öka kulturens effekter på välbefinnandet stärks samarbetet mellan de olika förvaltningsområdena. (Samarbetsgruppen har varit verksam och tväradministrativa åtgärder har genomförts)

10) Fastställandet av minimiersättningar inom olika konstområden utreds i syfte att förenhetliga ersättningspraxis. (Någon enskild utredning har inte publicerats – åtgärder har förverkligats inom olika konstbranscher. Till exempel systemet med utställningsersättningar har främjats och en ny upphovsrättslag har godkänts våren 2023)

11) Projektet Läsrörelsen som främjar läsande fortsätter. (Finansiering beviljad.)

12) Ett fungerande system för ersättningar för kopiering för enskilt bruk utvecklas. (Inga specifika målsättningar – går inte att utvärdera. Ersättningarna för finansiering för kopiering för enskilt bruk har hållits på samma nivå.)

13) I syfte att förbättra förutsättningarna för konst genomförs en reform av systemet med statsandelar för scenkonst. Genom reformen tryggas Svenska Teaterns och Tampereen Työväen Teatteris ställning och finansiering som nationella huvudscener. (Lagen om främjandet av scenkonst har stiftats)

14) Förutsättningarna för kultur tryggas genom åtgärder som säkerställer nivån på statsandelarna, verksamhetsunderstöden och anslagen för de nationella institutionerna. (Museernas och scenkonstens statsandelar har i första hand flyttats till budgetmedlen och på så sätt kompenseras penningspelsfinansieringens sänkta nivå. Även verksamhetsstödens nivå har allmänt hållits på samma nivå. Lagen om nationella konstinstitutioner har stiftats)

15) Tillgången till bibliotek och till bokbussar tryggas och man sörjer för att samlingarna är mångsidiga: statens stöd till biblioteken bör vara så stort att biblioteken kan skaffa exempelvis sådana kulturprodukter som har liten upplaga, och biblioteken bör ha material också på andra språk än de inhemska. Utgivningen av vetenskaplig litteratur på de inhemska språken stöds. Tillgången till kvalitetslitteratur med liten upplaga förbättras. (Inga exakta målsättningar – går inte att utvärdera.)

16) Skyddet för det immateriella kulturarvet ombesörjs. (Sakkunniggrupp utsedd)

17) Principen om en procent i fråga om byggandet (en procent av byggnadskostnaderna till kultur och konst) utvecklas och man fortsätter arbetet med att förankra principen. Införandet av principen på andra områden än området för visuell konst stöds. (Främjats på olika sätt. Finansieringen och antalet mål har ökats. En sakkunnigtjänst om offentlig konst har grundats på Taike, med syftet att stärka procentprincipen och statusen för konsten i den byggda miljön i Finland)

18) Statsunderstöden enligt lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003) lyfts till en adekvat nivå. (Statsunderstödens nivå har höjts, men det finns ingen specifikt målsatt nivå)

19) Den grundläggande konstundervisningen stöds, och de allmänna understöden och projektstöden till barnkulturen höjs. (Konstens grundundervisning har stötts och understödens nivå har höjts för barnkulturen)

20) Kulturtjänsterna utvecklas. (Inga specifika målsättningar – går inte att utvärdera)

21) En kulturarvsstrategi utarbetas. (Klar)

22) Åtgärder i det arkitekturpolitiska programmet genomförs. (Verkställandet har finansierats)

23) Nationalspråksstrategin uppdateras och utvecklas (Nationalspråksstrategin har godkänts)

24) Ett program för att effektivisera användningen av kulturanläggningar inleds. Målet är att utreda möjligheter att använda utrymmen gemensamt, förbättra förutsättningarna för turnéverksamhet samt stärka arrangörsunderlaget i fråga om kulturella tjänster (Ett skilt program har inte publicerats eller verkställts – går inte att utvärdera exakt)

25) Anslagen för Veikkaus förmånstagare tryggas. (De sänkta penningspelsintäkterna har kompenserats från budgetanslagen.)

Referens:

[1] Vi utredde förverkligandet av målsättningarna speciellt genom budgetbeslut och lagförslag. Utöver det utredde vi andra sätt på vilka målsättningarna främjats, till exempel publicerade strategier eller åtgärdsprogram.
[2] Regeringen Sipiläs (2015–2019) program innehöll för kulturpolitikens del endast ett strategiskt så kallat spetsprojekt. Se t.ex. https://www.cupore.fi/fi/julkaisut/cuporen-julkaisut/kulttuurin-karkihankkeen-arviointi. I regeringen Rinnes arbete med regeringsprogrammet strävade man efter att speciellt betona fenomenbaserad kulturpolitik, tväradministrativitet och strategi. Programmets längd är ungefär 33 300 ord, vilket är tre gånger längre än Sipiläs regeringsprogram och klart längre än det föregående rekordet (Den rödblåa regeringen Katainens program från 2011). Se Eduskuntavaalitutkimus 2019, sida 202.
[3] I kulturavsnittet nämndes i regeringsprogrammets andra avsnitt målsättningar om kulturpolitik som t.ex. införandet av servicehelhet för kreativa branscher, en höjning av konstnärspensionen samt säkerställandet av Rundradions oberoende och förstärkningen av dess roll.
[4] Det bör specificeras att de största statsandelarna för föreställande konst riktas frän UKM till statsandelsfinanseringen av föreställande konst samt nationalteatern och nationaloperan. Taikes stöd till föreställande konst (musik, teater, dans, cirkus) år 2021 sammanlagt var ungefär 19,6 miljoner euro (utan coronastöd). Musiken är den mest finansierade  konstformen räknat på UKMs statsandel för grundundervisning i konst per medborgare.
[5] Krisstöden för kultur och konst var som helhet endast från UKMs förvaltningsområde åren 2020-2022 sammanlagt ungefär 325 miljoner euro. Utöver det fick de kreativa branscherna och kulturen understöd från andra förvaltningsområden så att stöden som helhet kan befogat uppskattas ha stigit till över en halv miljard euro.
[6] Användningen av statistik för att autentisera den kreativa branschens sysselsättning och BNP-andelen har i detta fall inte ens utgångsmässigt varit särskilt belysande, då coronapandemin påverkat stort arbetet med målsättningarna. Till exempel sysselsättningen inom kulturbranschen minskade år 2020 jämfört med det föregående året (se t.ex. Tilastokeskus: Kulttuurin satelliittitilinpito. https://www.stat.fi/julkaisu/cl46ndrojd3zl0bvydn1nfzld).

Bild: Lauri Heikkinen, statsrådets kansli

Författare