Den svenska modellen reflekteras i den kommunala kulturpolitiken i Finland

Den svenska modellen reflekteras i den kommunala kulturpolitiken i Finland

Kulturpolitikens strukturer, aktörer och tjänster är på den lokala nivån väldigt lika i Sverige och i Finland, medan uppmärksammandet av kulturell mångfald samt olika konst- och konstnärspolitiska lösningar påvisar tydligare skillnader länderna emellan. I ett nyutgivet arbetspapper från Kulturpolitiska forskningscentret Cupore jämförs kommunalt kulturpolitiskt utövande i Sverige och i Finland. I de båda länderna är det lokala kulturpolitiska utövandet tätt sammankopplat med ländernas olika regionala och nationella ramar.

Sverige är i många avseenden det etablerade jämförelselandet och föredömet för olika dimensioner av det finländska samhället. I arbetspapperet granskades hur man i Sverige svarat upp mot några av de i finländskt perspektiv centrala kulturpolitiska aspekterna. Granskningen fokuserades på det kulturpolitiska utövandet i fyra kuststäder: Luleå, Umeå, Uleåborg och Vasa.

En jämförelse av städernas kulturpolitiska strukturer och organisation påvisade att städernas centrala kulturaktörer och kulturtjänster till stora delar är lika. De reflekterar Sveriges och Finlands gemensamma kulturpolitiska rötter; de båda ländernas kulturpolitik grundas i främjandet av tillgång och tillgänglighet av konst och kultur i hela landet.

Däremot syntes det skillnader i uppmärksammandet av kulturell mångfald samt i olika konst- och konstnärspolitiska lösningar.  

Historiskt sett är Finland ett utvandrarland, medan det till Sverige under de senaste hundra åren har flyttat in en stor mängd olika folkgrupper. Frågan om kulturell mångfald uppmärksammas i de lokala och regionala förvaltningsstrukturerna på olika sätt i ljuset av olika strategier. Det här påvisar de olika aktörernas stora möjligheter att själva definiera vad mångfald innefattar.

Såväl i Sverige som i Finland har konstnärerna traditionellt varit i kulturpolitikens centrum. Granskningen påvisade, att konstnärernas möjligheter att verka på en lokal och regional nivå har olika grunder i de två länderna. Den svenska konstnärspolitiken följs upp särskilt genom samverkansmodellen, som efter att ha tagits i bruk 2011 har ökat regionernas egen styrning inom kulturförvaltningen och i riktandet av resurserna. I Sverige förutsätter samverkansmodellen ett samarbete mellan regionen, kommunerna samt med de professionella utövarna inom konst och kultur i förverkligandet av kulturplanerna.

”Ur ett konst- och konstnärspolitiskt perspektiv är samverkan med de professionella utövarna tydligt större i den svenska modellen”, konstaterar specialforskaren Maria Hirvi-Ijäs.

I den lokala kulturverksamheten syns den ”svenska modellen” tydligast genom uttalade kulturpolitiska mål på alla förvaltningsnivåer, definierade ansvarsfördelningar och processer, samarbetsformen som ändamål samt betoningen på professionell konst- och kulturverksamhet. Konsten och kulturen ses som väsentliga delar av regional utveckling. Detta perspektiv har betonats i allt högre grad även i Finland.

Läs publikationen på Cupores webbsidor:

Maria Hirvi-Ijäs & Vappu Renko. ”Enligt den svenska modellen…” Kommunalt kulturpolitiskt utövande i Finland och i Sverige. En pilotstudie. Cupores arbetspapper 11. Kulturpolitiska forskningscentret Cupore.

Läs publikation på finska. Suomenkielinen versio katsauksesta on luettavissa täällä.

Mer information:

Maria Hirvi-Ijäs, specialforskare, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 050 463 5575

Vappu Renko, forskare, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 050 566 0360

Maria Hirvi-Ijäs

Specialforskare
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Maria Hirvi-Ijäs

Vappu Renko

Forskare
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Vappu Renko