Ny rapport: Likheter och skillnader i offentlig finansiering av kultur i de nordiska länderna

Ny rapport: Likheter och skillnader i offentlig finansiering av kultur i de nordiska länderna

Offentlig finansiering utgör ett centralt inslag i kulturpolitiken i samtliga nordiska länder och pengarna används både för att främja konstnärers villkor och deltagande i kulturlivet. Även om det finns skillnader mellan länderna i balansen mellan offentlig och privat finansiering arbetar kulturutövare under ekonomiskt tuffa villkor i hela regionen. Det är några av resultaten i en ny forskningsantologi från Kulturanalys Norden.

I antologin, Cultural policy in the Nordic welfare states: aims and functions of public funding for culture, analyseras den offentliga finansieringens utveckling i de nordiska länderna under perioden 2000–2019 av forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessutom har offentlig finansiering av kultur på Färöarna, Grönland och Åland kartlagts, liksom de sökbara ekonomiska stöd som fördelas inom ramen för det nordiska samarbetet.

Utgångspunkten för antologin, som redigerats av Sakarias Sokka vid Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, är att belysa kulturpolitiken som en del av den nordiska välfärdspolitiska modellen. Här utgör kulturinstitutionerna ett viktigt redskap, både för att föra ut kultur till invånarna och för att skapa arbetstillfällen för kulturutövare, och institutionerna är också prioriterade i bidragsgivningen i samtliga nordiska länder.

I flera av de nordiska länderna – Danmark, Finland och Norge – spelar inkomster från nationella lotterier en central roll i finansieringen av kulturverksamhet och särskilt i Danmark och Finland utgör också privata stiftelser ett viktigt komplement. Men även om balansen mellan offentlig och privat finansiering ser olika ut mellan länderna, är arbetsförhållanden för kulturutövare i hela den nordiska regionen sämre än för andra grupper med motsvarande krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Och kulturpolitiken står i samtliga länder även inför andra gemensamma utmaningar, inte minst digitaliseringens konsekvenser som blivit tydligare under coronapandemin. Så även om kulturpolitiska prioriteringar hittills varit stabila, behövs mer kunskap om hur kulturpolitik i de nordiska länderna kan utvecklas positivt även framöver.

Cultural policy in the Nordic welfare states: aims and functions of public funding for culture finns att läsa här.

Antologin är skriven på engelska och den är gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Läs pressmeddelandet från Myndigheten för kulturanalys

Bild: rapportens pärm

Sakarias Sokka

Senior Researcher
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Sakarias Sokka