Evenemangets talarmedverkande

Tuula Haatainen är riksdagsledamot och stadsfullmäktigeledamot från Helsingfors (SDP). I riksdagen är hon för närvarande ordförande för kulturutskottet. Tidigare har hon varit undervisningsminister, social- och hälsovårdsminister samt arbetsminister i Marins regering. Som biträdande stadsdirektör för bildningsväsendet i Helsingfors stad (2007–2012) ansvarade hon för utarbetandet av Helsingfors stads kulturpolitiska program.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Riksdagen har nyligen godkänt regeringens kulturpolitiska redogörelse och de uttalanden som kulturutskottet fogade till den. Nu är det viktigt att fokusera på genomförandet av redogörelsen. Kulturfältet har också under de senaste åren drabbats av allvarliga nedskärningar, vilket har försvagat kulturaktörernas verksamhetsförutsättningar.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Konst- och kulturutövarnas försörjning. Upphovsrätt och artificiell intelligens påverkan på aktörerna inom kultursektorn. Konstens och kulturens betydelse för människors välbefinnande och samhällets kristålighet.

Juha Rintamäki är överdirektör för avdelningen för kultur- och konstpolitik vid undervisnings- och kulturministeriet.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Konst- och kultursektorn har länge efterfrågat en kulturpolitisk redogörelse, och under Petteri Orpos regeringsperiod har en sådan nu tagits fram. Över 1 000 personer och organisationer från hela Finland deltog i beredningen. Minst lika många har deltagit i den kulturturné som ordnats för att stödja genomförandet. Vi har nu en gemensamt framtagen och av riksdagen godkänd nationell strategi för kultursektorn. Just nu är det därför särskilt viktigt att diskutera kulturpolitik och genomförandet av redogörelsen.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Under kulturturnén framkom det tydligt att om finansieringen inte ökar måste vi förändra våra arbetssätt och strukturer för att klara oss som sektor. Vi fick en stark signal om att tvärsektoriellt och bredare samarbete är avgörande. Vi behöver också rikta blicken mot vad var och en själv kan göra, i stället för att vänta på färdiga lösningar från den offentliga sektorn.

Emilie Gardberg är generaldirektör för Konst- och kulturmyndigheten. Hon har tidigare varit dekan vid Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet, direktör för Finlandsinstitutet i London, intendent för Åbo filharmoniska orkester samt chef för Åbo musikfestspel. Hon har också arbetat som forskare vid en av världens ledande tankesmedjor, Wilson Center i Washington DC. Gardberg har en Master of Arts-examen från Columbia University i New York, där hon studerade arts management med stöd av ett Fulbright-stipendium. Hon har varit gästföreläsare vid flera universitet och undervisat i konstförvaltning och ledarskap. Gardberg är en aktiv samhällsdebattör och brinner särskilt för att lyfta fram konstens transformativa kraft i samhället.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Det är viktigt att diskutera kulturpolitik eftersom kultur har en direkt koppling till vilken typ av samhälle vi lever i. Den hänger samman med bland annat demokrati, välbefinnande och vår förmåga att förstå snabba förändringar. Kulturpolitiska beslut formar morgondagens samhälle.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Resiliens och totalberedskap, identitetsfrågor, hållbarhet och finansiering.

(foto: Jens Honore)

Kristin Danielsen tillträdde som direktör för Nordiska kulturfonden i augusti 2025. Dessförinnan var hon mellan 2016 och 2025 direktör för Arts Council Norway samt ordförande för IFACCA (International Federation of Arts Councils and Culture Agencies).

Danielsen är ursprungligen utbildad dansare i Norge och USA. Hon har en masterexamen i Arts Management med inriktning på internationellt kultursamarbete från City University i London. Hon har lett ett brett spektrum av konst- och kulturorganisationer inom dans, teater, litteratur och musik, bland annat Black Box teater (NO), nyMusikk (NO), Norwegian Music Information Centre (numera Music Norway) och Deichman bibliotek.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

I en tid av enastående förändring är kultur och konst inte bara estetik eller mjuk makt. De är infrastrukturen för vår gemensamma nordiska framtid. Men för att frigöra denna kraft behöver vi en ny berättelse – en som går bortom gamla kulturpolitiska paradigm.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

En djupare diskussion om kulturens syfte och en förnyad förståelse av kulturens egenvärde i samhället. En kulturpolitik som blickar framåt.

Vappu Aura är ordförande för Luovat ry och samhällsrelationsdirektör på Teosto. Hon arbetar aktivt för att stärka de kreativa branschernas verksamhetsförutsättningar och genomslag i Finland. Hon har lång erfarenhet av intressebevakning inom kultur- och innehållssektorerna, där hennes arbete särskilt betonar upphovspersonernas ställning, hållbara strukturer samt att synliggöra branschens ekonomiska betydelse i beslutsfattandet. Hon har också varit aktiv i projekt som främjar jämlikhet och ansvarstagande inom musikbranschen och har representerat sektorn i flera sådana projekt och samarbetsgrupper.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Finland behöver akut en vision om hopp och framtidstro. Samtidigt behöver vi tillväxt och entreprenörskap. Kulturen har potential att bidra med båda. Det är avgörande att säkerställa att framtida beslut grundar sig på en helhetsförståelse av kulturens roll i samhället samt på aktuell och tillförlitlig kunskap. Vi har ännu inte fullt ut nått ett tänkesätt där kultur ses som en investering, inte enbart som en kostnad.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Centrala teman är förutsägbarheten i kulturfinansieringen samt de kreativa branschernas ställning som en del av näringspolitiken. Det är också viktigt att diskutera hur framtidens kulturliv ser ut i en tid präglad av teknologisering och artificiell intelligens – vilken roll som återstår för mänsklig kreativitet och hur vi väljer att försvara den. Självklart är också upphovspersonernas försörjning, möjligheten att leva på sitt arbete och tillgången till likvärdigt socialskydd centrala frågor. För att uppnå visionen i den kulturpolitiska redogörelsen krävs betydligt mer samarbete och växelverkan inom sektorn, men också att förvaltningsstrukturer och ministerier lämnar sina silon.

Teemu Mäki är bildkonstnär, författare, regissör och forskare. Han är doktor i bildkonst och docent i konstnärlig forskning vid Konstuniversitetets forskningsinstitut. Mäki har verkat som fri konstnär sedan 1990, med undantag för åren 2008–2013 då han var professor i bildkonst vid Aalto-universitetet. Vid sidan av sitt konstnärliga arbete har han varit ordförande för Finlands konstnärsförbund sedan 2018. Mäki har skrivit omfattande om konstens uppgift och betydelse för individen och samhället, bland annat i sin bok Taiteen tehtävä — esseitä.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Det är viktigt att diskutera kulturpolitik eftersom vårt samhälle har förändrats på ett sådant sätt att konsten och kulturen inte längre kan motivera sin särställning och finansiering med den traditionella retoriken om konstens egenvärde. Om konstens och kulturens betydelse och uppgift inte kan motiveras på ett nytt och mer övertygande sätt, riskerar de att bli beroende av marknaden och välgörenhet. Å andra sidan, om konsten lyckas formulera sin betydelse på ett begripligt och slagkraftigt sätt, kan dess ställning i samhället stärkas ytterligare.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Jag anser att det är särskilt aktuellt att diskutera konst som en grundläggande medborgerlig rättighet och som en investering i människors välbefinnande. Det är också viktigt att diskutera den fria konsten som kritiskt tänkande och samtal, vilket utgör ryggraden i ett demokratiskt och öppet samhälle. Dessutom bör vi diskutera framtiden för de konstformer där det saknas arbetsmöjligheter för konstnärer, särskilt litteratur och bildkonst.

(foto: Darina Rodionova)

Jussi Sorjanen tillträdde som konstnärlig ledare för & Espoo teater år 2024 efter att tidigare ha varit konstnärlig ledare för Teater Viirus och Teatteri Vanha Juko samt regissör vid Kajaani stadsteater. Hans uppsättningar har visats brett i Finland, och de teatrar han lett har tilldelats flera utmärkelser, såsom statens pris för scenkonst, Årets teater och Finlandpriset. Han har också erfarenhet som dramaturg och har varit aktiv i olika förtroendeuppdrag inom kultursektorn.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Kulturpolitiken måste lyftas till centrum av den samhälleliga diskussionen. Kultur och konst förändrar inte bara världen – de skapar den. Världspolitiken är i omvälvning, och det är naivt att tro att konst och kultur inte spelar någon roll i detta, även om det ibland kan verka så i den finländska debatten. Det är hög tid att börja se helhetsbilden och ställa grundläggande frågor till både beslutsfattare och kulturinstitutioner.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Varför är det viktigt att investera i professionell konst? Varför behövs institutioner? Vad innebär internationalisering inom den professionella konsten? Och är det nuvarande teatersystemet möjligt och meningsfullt i framtiden?

Sakarias Sokka är specialforskare och biträdande direktör vid Cupore samt docent i kulturpolitik vid Jyväskylä universitet.

Sakarias Sokka modererar dialogerna Kulturens ekonomi och värde samt Kulturell hållbarhet och digital kulturpolitik.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Kulturens betydelse blir särskilt tydlig i kristider, vilket också gör kulturpolitiken mer aktuell. Även den kulturpolitiska redogörelsen och dess genomförande – inklusive tillväxtstrategin för de kreativa branscherna – är högaktuella och motiverar behovet av en diskussion om kulturpolitikens tillstånd.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Kulturens betydelse i frågor som rör både mental och materiell hållbarhet kan inte förbises. På senare tid har allt bredare grupper blivit medvetna om detta. Inom forskningen har dessa teman identifierats sedan länge, men kulturpolitikens strukturer har inte haft någon särskilt hög beredskap att hantera dem. Därför behövs diskussion.

(foto: Annika Rauhala)

Liisa Suvikumpu är verkställande direktör för Stiftelser och fonder rf samt docent i europeisk historia vid Helsingfors universitet. Hon var också huvudsekreterare för den kulturpolitiska redogörelsen 2024. I sitt arbete rör hon sig i gränslandet mellan finansiering av kultur och vetenskap, där privat kapital, offentligt ansvar och kreativt arbete möts. Hon är särskilt intresserad av vem som får möjlighet att skapa, vems röst som hörs och på vilka villkor.

Liisa Suvikumpu modererar dialogerna Kulturpolitik och demokrati samt Digital kulturpolitik.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Kulturpolitik handlar inte bara om kultur – det är också säkerhetspolitik, ekonomisk politik och en del av demokratins kärna. I dagens samhälle präglat av flera samtidiga kriser fattas avgörande beslut om vad vi värdesätter och vad vi låter försvinna. Om vi inte diskuterar detta nu – när då?

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

• Förändringen av finansieringen och ansvarsfördelningen
  Den offentliga finansieringen minskar och förändras, medan den privata sektorns roll växer. Vi behöver en gemensam diskussion om riktningen framåt och om vem som ansvarar för vad.
• Makt och val
  Kulturpolitik innebär alltid att göra val under knappa resurser. Vem avgör vad som är betydelsefullt eller värt att stödja – och för vem? Detta är en diskussion om makt och värderingar, inte bara om pengar.
• Kulturens roll i samhället
  Hur kan vi gå från att se kultur som en kostnad eller investering till att förstå den som en del av samhällets infrastruktur?

Brynjar Andersen Saus är 30 år gammal och arbetar som projektledare för Tromsø som Europas ungdomshuvudstad. Han är utbildad civilingenjör och har en bakgrund inom politiken, bland annat som kommunfullmäktigeledamot och ersättare i Sametinget.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Kulturpolitik har alltid varit viktig för att säkerställa mångfald och fri yttring i alla dess former. År 2026 kan detta arbete vara viktigare än någonsin. Med globalisering, artificiell intelligens och starka marknadskrafter är en stark kulturpolitik avgörande för att säkerställa att kulturella uttryck förblir mångsidiga och relevanta. Detta gäller särskilt för minoriteter, marginaliserade grupper och urfolk.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

• Kultur som ett medel för fri yttring, representation och identitetsskapande.
• Värdet av kultur som inte är ekonomiskt självbärande.
• Kultur skapad av och som berättar historierna om minoriteter, marginaliserade grupper och urfolk.

(foto: Darina Rodionova)

Jussi Sorjanen tillträdde som konstnärlig ledare för & Espoo teater år 2024 efter att tidigare ha varit konstnärlig ledare för Teater Viirus och Teatteri Vanha Juko samt regissör vid Kajaani stadsteater. Hans uppsättningar har visats brett i Finland, och de teatrar han lett har tilldelats flera utmärkelser, såsom statens pris för scenkonst, Årets teater och Finlandpriset. Han har också erfarenhet som dramaturg och har varit aktiv i olika förtroendeuppdrag inom kultursektorn.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Kulturpolitiken måste lyftas till centrum av den samhälleliga diskussionen. Kultur och konst förändrar inte bara världen – de skapar den. Världspolitiken är i omvälvning, och det är naivt att tro att konst och kultur inte spelar någon roll i detta, även om det ibland kan verka så i den finländska debatten. Det är hög tid att börja se helhetsbilden och ställa grundläggande frågor till både beslutsfattare och kulturinstitutioner.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Varför är det viktigt att investera i professionell konst? Varför behövs institutioner? Vad innebär internationalisering inom den professionella konsten? Och är det nuvarande teatersystemet möjligt och meningsfullt i framtiden?

(foto: Eeva Anudi)

Tero Nauha är konstnär och professor i masterprogrammet Live Art and Performance Studies vid Konstuniversitetet. Han disputerade till doktor i konst år 2016 med en avhandling om schizoanalys, nya ekonomiska former och deras performativitet. Hans forskning behandlar politisk ekonomi, materiell kultur och performans, och i sitt konstnärliga arbete utforskar han gränssnitten mellan kunskapsproduktion och materiella kulturer.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Konstens ställning i samhället håller på att förändras på ett sätt som kan jämföras med förändringarna i början av 1990-talet eller efter andra världskriget. Den präglas av en lika radikal samhällelig förändring och en omvandling av demokratierna, där det gemensamma och offentliga rummet har förändrats.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Finansieringen av konst och konstnärens roll som samhällelig aktör förändras samtidigt som den ekonomiska ojämlikheten och koncentrationen av förmögenhet ökar. Detta syns i konstfinansieringen på liknande sätt som universitetens roll alltmer följer ett marknadsdrivet tänkande. Konstnärens roll uppfattas i allt högre grad som entreprenör eller investeringsobjekt. Detta står i skarp kontrast till den ökande ojämlikheten, vilket märks både i utbildningen och inom konstfältet samt i hur konstens roll i samhället uppfattas.

Maryan Abdulkarim arbetar med olika sidoprojekt och är en kompromisslös fangirl. Genom sitt arbete inom kultursektorn har hon fått möjlighet att samarbeta med yrkesverksamma inom branschen och därigenom fått en inblick i vad som händer “bakom kulisserna”.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Jag upplever att kulturen just nu behöver försvarare. Samtidigt behöver vi som samhälle bli påminda om kulturens betydelse i våra liv och om dess roll i att upprätthålla motståndskraft.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Välbefinnandet och orken hos dem som arbetar inom kultursektorn.

Jenni Karimäki, docent och universitetsforskare, arbetar för närvarande i RESLIDE-projektet som undersöker resiliensen i den finländska liberala demokratin och finansieras av Strategiska forskningsrådet.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Den nuvarande diskussionen om nedskärningar och strukturer är inte bara en intern fråga för kultursektorn, utan en del av en bredare fråga om hur den finländska demokratin förstås och vem den tillhör. Kultur stärker demokratin framför allt genom att skapa utrymme för yttrandefrihet, mångfald av röster och kritisk diskussion.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna gränsen mellan politisk styrning genom finansiering och kulturfältets innehållsliga självständighet. Frågor om politisk styrning hänger därmed också samman med diskussioner om vem som har möjlighet att bli hörd genom kultur i det demokratiska offentliga rummet.

Rani Kasapi leder för närvarande utställningsverksamheten vid National Museums of World Culture och har en bakgrund inom både den fria och den offentliga kultursektorn. Hon har tidigare arbetat som avdelningschef vid Kulturdepartementet och som kulturdirektör i Botkyrka kommun. Hon har också omfattande erfarenhet av kulturproduktion inom både oberoende och institutionella sammanhang, där hon bland annat utvecklat det internationella och interkulturella arbetet vid Riksteatern.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

I en polariserad värld där auktoritära tendenser växer är det avgörande att värna den konstnärliga friheten och de kulturella rättigheterna. Kulturpolitik är inte neutral – den påverkar vilka röster som hörs och hur demokratiska värden upprätthålls. Samtidigt står vi inför ekonomiska påfrestningar och snabba samhällsförändringar, vilket gör det nödvändigt att reflektera över hur kulturpolitiken kan förbli robust, relevant och förankrad i demokratiska principer.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Jag vill lyfta fram tre teman. För det första konstnärlig frihet och kulturinstitutioners oberoende i allt mer politiserade miljöer. För det andra likvärdig tillgång till kultur – att säkerställa deltagande över regioner och samhällsgrupper. För det tredje hållbarhet: både ekonomisk, i form av långsiktiga finansieringsstrukturer, och strukturell, i hur vi stöder konstnärer och kulturella ekosystem i en digital och globaliserad värld.

(foto: Laura Oja)

Riie Heikkilä (PhD, docent) har forskat om kulturella hierarkier, relationen mellan kultur och ojämlikhet, kulturellt deltagande och icke-deltagande samt under senare år särskilt fenomen kopplade till läsning. Hon arbetar som forskare vid Tammerfors universitet.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Det är alltid viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd, men just nu är det särskilt aktuellt, eftersom offentligt finansierad kultur hotas från flera håll: nedskärningar, ökande politisering av attityder till kultur och artificiell intelligens som utmanar den kreativa arbetets ställning.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

I ett allt mer polariserat samhälle ser jag frågor om deltagande och inkludering som de allra viktigaste.

(foto: Laura Oja)

Antti Majava är en av grundarna av BIOS forskningsenhet och arbetar som expert i CO2Creation-projektet som finansieras av Finlands Akademis strategiska forskningsråd. Han är även doktorand vid Helsingfors universitet. I sitt arbete fokuserar han särskilt på de sociokulturella effekterna av energiomställningen samt på resiliensfaktorer kopplade till ny energiteknologi.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

När vi reflekterar över exempelvis geopolitiska risker är det viktigt att förstå att vår identitet och suveränitet – som vi är beredda att försvara – i grunden är kulturella uttryck. Att trygga de processer som upprätthåller och förnyar kultur är därför lika viktigt som att trygga till exempel det militära försvaret. Samtidigt är det viktigt att inse att den massiva överkonsumtionen av planetens resurser, fördröjningen av utsläppsminskningar och den fortsatta användningen av fossil energi ofta inte handlar om omedelbara behov, utan om att upprätthålla vissa kulturella ideal och människosyn. En kritisk kulturdebatt är nödvändig för att de mest skadliga idéerna inte ska komma att dominera samhället.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Diskussioner om klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och andra miljöfrågor får allt oftare drag av ett “kulturkrig”, även i Finland. Sociala medier förstärker polariseringen och försämringen av det offentliga samtalet, och denna medvetna fördumning av befolkningen kan vara ett av de största hoten mot Finlands och Europas suveränitet. Vi behöver hitta effektiva sätt att stärka konstruktiv och intellektuellt hållbar kulturell dialog och uttryck i förhållande till den digitala medielogikens dominans.

Minttu Jaakkola är verksamhetsledare och en av grundarna av Puistokatu 4. Under sin karriär inom universitet och stiftelsesektorn har hon byggt broar mellan olika discipliner och sektorer samt stärkt forskningens samhälleliga genomslag för en hållbar framtid. Som ekolog och doktor i evolutionsbiologi betraktar hon världen genom relationer och beroenden – både mellan människor och mellan människan och den övriga naturen. Ur detta perspektiv är gemenskap något grundläggande för människan, och kultur fungerar som en sammanhållande kraft som möjliggör den transformativa förändring som den ekologiska krisen kräver. Kulturell hållbarhet är därför inte bara ett värde, utan en förutsättning för människans överlevnad på denna planet.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Vi lever i en tid av flera samtidiga kriser, där människor behöver en känsla av tillhörighet, delaktighet och mening samt en gemensam vision för framtiden. Kultur har en unik förmåga att förena människor kring gemensamma värderingar, världsbilder och framtidsföreställningar. Därför spelar kulturpolitiken en avgörande roll i strävan efter transformativ samhällsförändring. Den existentiella ekologiska kris som mänskligheten står inför kommer inte att lösas enbart med teknik, utan kräver en kulturell omställning. Det förutsätter eftertanke och en omorientering av kulturpolitiken mot en syn på människan och välbefinnande som respekterar planetens gränser.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

En central fråga är om dagens kulturpolitik stärker människors känsla av tillhörighet och den transformativa förändring som den ekologiska krisen kräver, eller om den reproducerar befintliga strukturer. Särskilt aktuell är frågan om kulturinstitutionernas roll: hur deras traditionellt bevarande funktion kan bli en aktiv drivkraft för förändring. Kulturinstitutioner har potential att samla människor och stärka delaktighet och handlingskraft – vilket är avgörande för förändring.

Niclas Storås är en teknikfokuserad journalist på HS Visio. Han har följt och skrivit om teknik professionellt i över 15 år. För närvarande fokuserar han särskilt på AI-omställningen och dess samhälleliga konsekvenser. Storås har studerat både arkitektur och journalistik.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Samhällsförändringen går snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Barns och ungas fostran i ett samhälle i förändring. Teknikens påverkan på utbildningen. Bevarandet och utvecklingen av lokala kulturer i en global, plattformsstyrd värld.

(foto: Marica Rosengard)

Lottaliina Pokkinen är jurist (OTM), professionell förhandlare och fackboksförfattare med över tjugo års erfarenhet av avtal och förhandlingar inom de kreativa branscherna. Innan hon blev heltidsföretagare arbetade hon som chef för juridiska ärenden vid Musikerförbundet. Pokkinen har skrivit fackböcker om avtal inom musikbranschen och förhandlingsteknik samt studerat förhandling bland annat vid Harvard Law School (Program on Negotiation). För närvarande arbetar hon med sin doktorsavhandling om undervisning i förhandlingsfärdigheter vid juridiska fakulteten vid Åbo universitet. Hon är också utbildad violinist.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

I en tid av artificiell intelligens och nedskärningar i finansiering är kulturen på riktigt hotad. En uppmuntrande och värdesättande kulturpolitik är en förutsättning för ett levande kulturliv.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Välbefinnandet och orken hos dem som arbetar inom kultursektorn samt kulturens kraft att utveckla och stärka mänskliga värderingar.

(foto: Karoliina Korvuo)

Mathias Waenerberg är studerande med huvudämnet komposition vid Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet. Utöver sina studier i komposition har han också studerat teaterkonst med ambitionen att arbeta tvärkonstnärligt. För närvarande representerar han alla studenter vid Konstuniversitetet som styrelsemedlem i studentkåren.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Vi lever återigen i osäkra tider – ekonomiskt, säkerhetspolitiskt och inrikespolitiskt. Situationen är särskilt instabil för dem som redan tidigare haft svårt att klara sig. Samtidigt präglas vår tid av en allmän svårighet att förutse framtiden, och som samhälle riskerar vi att glömma konstens och kulturens betydelse som en kraft som förenar oss – som ett sätt att förstå morgondagen, gårdagen och nuet. Det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu, när vi inte kan se möjliga framtider klart.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

De viktigaste teman är enligt mig samhällelig tillit, frihet, trygghet och empati.

(foto: Toni Kitti)

Rosa Meriläinen är generalsekreterare för KULTA rf, centralorganisationen för kultur- och konstsektorn i Finland.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen beror nu på oss alla.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Jag ser som mest centrala teman visionen och genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen samt EU-kommissionens kulturkompass.

(foto: Miikka Pirinen)

Mikko Dufva är framtidsexpert vid Sitra och docent i framtidsforskning vid Aalto-universitetet. Tillsammans med sitt team ansvarar han för Sitras arbete med framsyn, såsom megatrender, svaga signaler, verktyg för framtidsarbete samt att bredda möjligheterna att påverka framtiden. Han har bred erfarenhet av framsynsarbete från olika sektorer både i Finland och internationellt. Mikko vill göra framtidstänkande lätt att förstå och hjälpa människor att bättre förstå pågående förändringar, utmana antaganden om framtiden och föreställa sig bättre framtider.

Varför tycker du att det är viktigt att diskutera kulturpolitikens tillstånd just nu?

Vi lever i en brytningstid där de val som görs nu lägger grunden för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Globala megatrender visar på behovet av att förnya samhällskontraktet. Kulturpolitiken är en central del av denna förnyelse. Kulturen har här en dubbel roll: den är viktig både som ett egenvärde och som ett medel för att förändra våra sätt att agera.

Vilka teman upplever du som särskilt aktuella i den kulturpolitiska diskussionen i dag?

Vi lever i en brytningstid där de val som görs nu lägger grunden för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Globala megatrender visar på behovet av att förnya samhällskontraktet. Kulturpolitiken är en central del av denna förnyelse. Kulturen har här en dubbel roll: den är viktig både som ett egenvärde och som ett medel för att förändra våra sätt att agera.