Konst- och kulturinstitutionerna som en del av utveckling och välbefinnande i Jyväskylä

Sammandrag på svenska

I Jyväskylä har man insett konstens och kulturens betydelse för stadens utveckling. Ett konkret tecken på det är projektet Jyväskylän Sydän, där målet är att utveckla konst- och kulturinstitutionernas verksamhetslokaler i stadens centrum. Vissa centrala institutioner saknar helt lokaler eller så kräver lokalerna renovering. Det var därför lämpligt att utreda vilken betydelse konst- och kulturinstitutionerna och verksamhetslokalerna har för staden och stadsborna. Det handlar om den betydelse konst- och kulturinnehållet har för stadskärnan, för hela stadens dragningskraft och som den allra största faktorn – för stadsbornas och besökarnas livskvalitet.

I Cupores forskningsprojekt, som vi redogör för i den här publikationen, har vi producerat information som grund för de utvecklingslösningar gällande konst- och kulturinstitutioner som formuleras i Jyväskylän sydän-projektet. Forskningsprojektets målsättning är att producera information till Jyväskylä stad som bakgrund till utvecklingen av stadens konst- och kulturinstitutioners verksamheter och lokaler. För det första frågade vi hurudana regionalpolitiska effekter stadens konst- och kulturinstitutioner har. Det här undersökte vi speciellt genom konsumtionsbeteendet bland konstinstitutionernas besökare. För det andra frågade vi hur konst- och kulturinstitutioners verksamhet stöder den urbana utvecklingen och stadsbornas välbefinnande. Vi utvidgade också den här ursprungliga frågesättningen till att undersöka kontakterna institutionerna emellan och deras respektive roller.

Centrala begrepp i rapporten är regionalekonomi, välbefinnande och deltagande, något som har identifierats som en central faktor i skapandet av välbefinnande (jfr. Dodge et al. 2012; Sokka & Kangas 2018; även Blessi et al. 2016). Vår synvinkel ger på detta sätt insyn i stadens och institutionernas verksamhet även när det handlar om att uppleva den urbana miljön som egen och hurdana möjligheter stadsborna upplever att de har att påverka sina egna liv.

Forskningen begränsades i huvudsak till de konst- och kulturinstitutioner som var med i Jyväskylän Sydän-projektets granskning för utvecklandet av kulturinstitutionernas verksamhet i Jyväskylä stad. Med i undersökningen var Jyväskylä Stadsteater, Jyväskylä Sinfonia, Jyväskylä Konstmuseum och Finlands Hantverksmuseum. Med fanns också Alvar Aalto-museet, och i undersökningen av ekonomiska effekter beaktade vi delvis även Mellersta Finlands museum. Utöver de nämnda institutionerna granskade vi även tjänsterna i stadens bibliotek och deras roll parallellt med de andra institutionerna.  

I vårt forskningsprojekt genomfördes en enkät som kartlade användningen av stadens konst- och kulturinstitutioner. Den var av praktiska skäl i första hand riktad till konst- och kulturinstitutionernas besökare, men vi strävade även efter att nå sådana respondenter som inte hade använt institutionernas tjänster. Speciellt genom att dela ut enkäten i biblioteken ville vi nå en möjligast bred grupp respondenter som inte besöker institutionerna. Vi fick sammanlagt 834 svar på enkäten.

Svarsmaterialet ger en bild av de pengaflöden som kopplas till institutionerna, speciellt när det gäller besökarnas konsumtionsvanor. Utöver det visar enkätmaterialet besökarnas bakgrund, deras beteende gällande kulturkonsumtion och bland annat kulturtjänsternas utvecklingsbehov. Med hjälp av enkäten formades även en bild av hur respondenterna upplever att konst- och kulturinstitutionerna påverkar deras välbefinnande. För de ekonomiska effekternas del utförde vi en enkel granskning av pengaflödet till den regionala ekonomin kopplat till besökarnas konsumtion. Utöver det gjorde vi även en separat input-output-analys om institutionens verksamhet och den multiplikatoreffekt besökarnas konsumtionsvanor hade.

De centrala resultaten är:

  • Jyväskyläs konst- och kulturinstitutioner har en signifikant verkan på den regionala ekonomin. De direkta pengaflödena från besök till konst- och kulturinstitutioner i Jyväskylä uppgår till 8,4 miljoner euro. Den inverkan som konstinstitutionerna har på Jyväskyläs regionala ekonomi, mätt i produktionseffekter, är sammanlagt minst 14,9 miljoner euro. Institutionernas inverkan på områdets sysselsättning är sammanlagt ungefär 149 årsverken.
  • Konst- och kulturinstitutionernas inverkan på stadens image och identitet är enligt respondenternas upplevelse mycket positiv.
  • Konst- och kulturinstitutionerna har en stor betydelse för centrumområdets dragningskraft. Konstinstitutionerna lockar folk till stadens centrum och får dem både att tillbringa tid och spendera pengar där.
  • Både respondenter som besökt institutionerna och de som inte besökt dem under det senaste året var i första hand av den åsikten att ett besök förbättrar det egna välbefinnandet.
  • Något som tydligt borde förbättras i institutionernas verksamhet är att främja delaktigheten.
  • En akut fråga är Jyväskylä Sinfonias lokaler. Bristen på egna lokaler begränsar verksamhetens utveckling.
  • Utöver de granskade institutionerna har även andra institutioner viktiga roller i stadens kulturverksamhet. Till exempel Mellersta Finlands museum, som snart öppnar igen, har en stor betydelse för helheten av stadens konst- och kulturinstitutioner. När man planerar möjliga gemensamma lokaler för stadens institutioner bör man ta i beaktande bibliotekets viktiga position som en tjänst som kanaliserar besökare till kulturtjänster.
  • I undersökningen framträdde speciellt den mångsidiga helhet av aktörer som producerar kultur- och subkulturinnehåll utanför det egentliga konst- och kulturinstitutionsfältet. När man planerar konstinstitutionernas lokaler och verksamhetsformer är det viktigt att man möjliggör verksamheten för aktörer som producerar mångsidigt kulturinnehåll genom att öppna upp kulturlokalerna mer än tidigare.
Mer » Mindre »
Konst- och kulturinstitutionerna som en del av utveckling och välbefinnande i Jyväskylä
Olli Ruokolainen
Olli Ruokolainen Specialforskare

+358504483484 Forskarprofil »

Sakarias Sokka
Sakarias Sokka

Forskarprofil »

Ari Kurlin
Ari Kurlin Forskare

Forskarprofil »

Timo Tohmo Yliopistotutkija, Jyväskylän yliopisto

Forskarprofil »