Jubileumsåret Finland 100 år stärkte nätverken och uppmuntrade till handling
Den 4 september publicerades en första delrapport från ett forskningsprojekt om effekterna av det självständiga Finlands 100-årsjubileum. Enligt rapporten med temat samarbete och organisering lyckades jubileumsåret väcka intresse för nya former av samarbete, men efter jubileumsåret har samarbetet varit slumpmässigt. Forskningsprojektet genomförs av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki.
Enligt rapporten lyckades sekretariatet för jubileumsåret Finland 100 år och statsrådets kansli uppenbarligen med att stärka entusiasmen för det enastående jubileumsåret. Det fenomen som jubileumsåret växte sig till var sist och slutligen rentav överraskande stort. Samtidigt hängde organisationen bakom jubileumsåret inte alltid med medborgarnas och organisationernas idéer. Organisationen lyckades dock uppnå ett minimimål i och med att den i egenskap av offentlig aktör inte stod i vägen för samarbete och verksamhet mellan entusiastiska aktörer i det civila samhället. På det stora hela uppmuntrade jubileumsåret till samarbete och nya idéer.
Jubileumsåret genomfördes i huvudsak genom att utnyttja och stärka befintliga nätverk och samarbetsförhållanden, men även nya nätverk skapades. De kontakter och nätverk inom olika samhällssektorer som blev starkare under jubileumsåret finns i huvudsak kvar och kan aktiveras på nytt. Det är dock svårt att verifiera effekterna av jubileumsåret i mera omfattande skala.
I rapporten konstateras att sekretariatet för jubileumsåret Finland 100 år i första hand strävade efter att genomföra ett unikt jubileumsår. Man kan trots allt reflektera över huruvida man mer medvetet, systematiskt och målinriktat borde ha ”mobiliserat” den enorma mängden aktörer till exempel för att stärka kultur- och föreningsverksamheten och de nya samarbetsformerna också efter jubileumsåret.
Trots jubileumsårets tema Tillsammans var målet inte att öka nätverkandet eller samarbetet mellan aktörerna, än mindre kontinuiteten i samarbetet. I första hand ter sig jubileumsåret 2017 som ett tillfälligt fenomen bestående av unika högtidliga evenemang och kampanjer. Jubileumsårets betydelse för samarbetet mellan samhällets olika aktörer syns dock i jubileumsårets omfattning. De samarbetsförhållanden som blivit till eller starkare i de drygt 5 000 projekten under jubileumsåret och i deras samarbetsorganisationer bidrar till jubileumsårets betydande, om än slumpmässiga, effekter.
Jubileumsårets effekter granskas åren 2020–2021 i ytterligare två publikationer med temana delaktighet samt nationell image och identitet. Resultaten av projektet sammanfattas våren 2021.
Läs publikation (på finska) på statsrådets kanslis webbsidor:
Öppen medborgarenkät om jubileumsåret Finland 100 år
Under hösten genomförs en medborgarenkät som är öppen för alla i syfte att samla in erfarenheter av och minnen från jubileumsåret Finland 100 år. Enkäten kan besvaras på finska, svenska eller engelska före den 9 oktober 2020 på adressen http://owalgroup.com/kansalaiskysely-suomi100/.
Ytterligare information:
Mervi Luonila, specialforskare, det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 046 921 7076, mervi.luonila@cupore.fi
Marjo Mäenpää, direktör, det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 050 586 0414, marjo.maenpaa@cupore.fi
Mia Toivanen, partner, Owal Group Oy, tfn 040 566 7536, mia@owalgroup.com
Bild: Statsrådets kansli, Suvi-Tuuli Kankaanpää.