Konstnärer i Norden: definitioner och antal

Översikter 11.2.2026 Text: Maria Hirvi-Ijäs

Introduktion

Stöd till och främjande av professionella konstnärers arbete är en central del av kulturpolitiken i alla nordiska länder. Historiskt har detta inom välfärdsstatens kulturpolitiska uppbyggnad inkluderat ordningar för konstnärsstipendier och utbildningsprogram samt arbetsmöjligheter för konstnärer via konst- och kulturinstitutioner (KAN, 2018). Konstnärspolitiken har varit institutionellt starkt etablerad i Norden under flera decennier.

I internationell jämförelse, särskilt bland Europeiska unionens medlemsländer, utgör Norden ett undantag: professionell konstnärlig verksamhet omfattas av egna stödsystem, särskilda myndigheter och organ samt relativt etablerade, om än nationellt varierande, definitionskriterier. (EC, 2023.) I Finland ligger ansvaret för genomförandet av konstnärspolitken hos den förnyade Konst- och kulturmyndigheten som inledde sin verksamhet i början av 2026¹. I Sverige ligger ansvaret hos Konstnärsnämnden², i Norge hos Kulturdirektoratet³ och i Danmark den statliga konstfonden Statens Kunstfond⁴. På Island är ansvaret delat mellan Islands konstcenter Myndlistarmiðstö⁵ och forskningscentret Rannis⁶.

Konstnärskapet är i grunden en öppen yrkesbenämning och en form av aktörskap som inte kan definieras entydigt (Hirvi-Ijäs m.fl., 2021; Lindström Sol, 2016). Denna öppenhet återspeglas direkt i de definitioner och avgränsningar som används för konstnärskap i de olika nordiska länderna – och i vilken typ av kunskap om konstnärskårerna som överhuvudtaget kan produceras. De definitioner som används påverkar avgörande både rapporteringen av antalet konstnärer och möjligheterna att jämföra data mellan länder.

Trots att konstnärspolitiken är en etablerad del av nordisk kulturpolitik har ingen systematisk jämförelse av definitioner, datainsamlingspraxis och antal professionella konstnärer hittills genomförts. En nordisk jämförelse skulle ge mer precis kunskap inte bara om konstnärskårernas storlek, utan även om de konstnärspolitiska systemens strukturella särdrag samt konstnärskapets samhälleliga ställning och betydelse i olika länder. Sådan kunskap är relevant för nordiskt kultursamarbete, utvecklingen av nationell kulturpolitik samt forskning om kultur, konst och berörda politikområden.

Bakgrunden till denna översikt är en strävan att utveckla jämförbar kunskap om professionella konstnärer i Norden som en del av Cupores forskningstema Konst och konstnärer, särskilt det registerbaserade forskningsprojektet Konstnär i Finland. Översikten fungerar som en inledande ansats till nordisk jämförelse.

I denna första översikt granskas definitioner av professionella konstnärer och deras antal i de nordiska länderna, med särskilt fokus på register- och statistikbaserad data. Fokus ligger inte på konstnärers inkomster eller arbetsvillkor, utan på hur olika definitioner och avgränsningar påverkar rapporterade antal och deras jämförbarhet. Översikten beskriver vilken information om konstnärsantal som för närvarande finns tillgänglig i de nordiska länderna och hur definitionsskillnader delvis förklarar skillnader i antal.

I Sverige, Norge och Danmark har aktuell forsknings- och statistikbaserad kunskap om professionella konstnärer producerats under de senaste åren. För Island saknas ännu jämförbar nationell statistik om konstnärer, varför landet inte ingår i denna översikt.

I Finland baseras den senast samlade datan om yrkesverksamma konstnärer på Cupores studie Konstnär i Finland. För närvarande pågår projektets andra datainsamlingsomgång, där uppgifterna uppdateras för att spegla situationen år 2023⁷.

Metodologiska anmärkningar

De siffror som presenteras i översikten bygger på tillgängligt sekundärmaterial, såsom nationella register, statistik och forskningsrapporter. Detta medför begränsningar för jämförbarheten: definitioner, avgränsningar, materialens täckning samt tidpunkter och metoder för datainsamling varierar mellan länderna.

I de olika ländernas källor behandlas konstnärskap på olika sätt och siffrorna baseras delvis på material från olika år. Av denna anledning syftar översikten inte till en exakt kvantitativ jämförelse, utan till att identifiera paralleller som gör det möjligt att urskilja centrala skillnader och likheter i den nordiska konstnärspolitiska kunskapsbasen.

För tydlighetens skull har konstnärsantal relaterats till hela befolkningen. Relaterat till den arbetsföra befolkningen skulle andelarna vara något större, men relationerna mellan länderna skulle i huvudsak förbli desamma.

Konstnärer i Norden: definitioner och antal

Kunskapsbasen om professionella konstnärer speglar och styr hur konstnärspolitiken bedrivs och hur stöd riktas. Trots de nordiska ländernas likartade historiska traditioner och i princip jämförbara, kollegialt baserade fördelningssystem finns betydande skillnader mellan länderna i fråga om vilka aktörer som arbetar med definitioner och datainsamling i relation till finansieringsbeslut.

I Finland ansvarar Cupore i samarbete med Konst- och kulturmyndigheten för registerbaserad datainsamling och definitioner. I Sverige producerar Konstnärsnämnden konstnärsdata i samarbete med Myndigheten för kulturanalys.⁸. I Norge beställer Kulturdirektoratet studier från forskningsinstitut, där Telemarksforskning⁹ ansvarar för de senaste rapporterna. I Danmark ansvarar Danmarks Statistik¹⁰ för definitioner och statistik, medan konstnärsstöd hanteras av Statens Kunstfond.

Danmark är det enda nordiska landet där konstnärsstatistiken produceras av den nationella statistikmyndigheten. Samtliga nordiska statistikmyndigheter producerar data om sysselsättning inom kulturella näringar och yrken, men dessa klassificeringar omfattar en betydligt bredare grupp än professionella konstnärer. Exempelvis uppgick den sysselsatta arbetskraften inom kulturella näringar i Finland år 2022 till 84 808 personer¹¹) och inom kulturella yrken till 86 205 personer¹²), vilket motsvarar knappt fyra procent av befolkningen. Andelen konstnärer varierar däremot mellan cirka 0,3 och 0,5 procent av befolkningen (tabell 1).

Tabell 1. Konstnärsdefinitioner och antal i Norden.
Land	Befolkningsmängd (2024)¹³	Definition	Antal konstnärer (år)	Del av befolkning (2024)	Källa
Norge	5 550 203	Konstnärer	27 017 (2019)	0,5 %	Kulturdirektoratet och Telemarks-forskning¹⁴
Sverige	10 551 707	Konstnärligt yrkesverksamma	55 642 (2021)	0,5 %	Konstnärs-nämnden ja Myndigheten för Kulturanalys¹⁵
Finland	5 603 851	Professionella konstnärer	17 295 (2019)	0,3 %	Cupore¹⁶)
Danmark	5 961 249	Konstnärer	27 731 (2022)	0,5 %	Danmarks Statistik¹⁷)

Tabellen visar att konstnärernas andel av befolkningen i de nordiska länderna ligger på en relativt likartad nivå, trots att definitionerna varierar mellan länderna. Skillnader i antal konstnärer förklaras främst av de avgränsningar som används, materialens täckning och de institutionella lösningarna för datainsamlingen.

Norge

I Norge genomförs regelbundet studier av professionella konstnärers verksamhetsförutsättningar (Kunstnerundersøkelsen). Den senaste rapporten, som genomfördes av Telemarksforskning år 2022, avser år 2019. I studien avgränsas konstnärsgruppen ur ett registermaterial som omfattar hela Norges befolkning till personer som är medlemmar i en konstnärsorganisation och/eller som enligt företagsregistret är verksamma som ensamföretagare inom konstnärliga branscher.¹⁸)

Totalt identifierades 13 132 personer som var medlemmar i konstnärsorganisationer samt 13 885 personer som var verksamma som ensamföretagare inom konstnärliga branscher.¹⁹ Antalet konstnärer motsvarar cirka 0,5 procent av landets befolkning. Den överlappande kombinationen av uppgifter från företagsregistret och medlemskap i konstnärsorganisationer avviker från kriterierna i övriga länder. En tillämpning av detta kriterium skulle sannolikt även i Finland ge ett större antal än vad som framkommer utifrån Cupores avgränsningar.

Sverige

I Sverige genomförde Konstnärsnämnden tillsammans med analysmyndigheten för kulturpolitik, Myndigheten för kulturanalys, år 2024 en pilotstudie som undersökte antalet personer verksamma i konstnärliga yrken och deras inkomster år 2021. Målgruppen avgränsades med hjälp av yrkes- och branschkoder från Statistiska centralbyrån (SCB). Studien identifierade cirka 56 000 personer verksamma i konstnärliga yrken, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av landets befolkning.

Hösten 2025 genomförde myndigheterna en uppföljande studie som särskilt granskade personer som ansökt om stipendier från Konstnärsnämnden och Författarfonden under åren 2019–2022.²⁰ De ansökande bedömdes tillhöra målgruppen för konstnärspolitiska insatser. Enligt tolkningen skiljer de sig från den bredare gruppen ”verksamma i konstnärliga yrken” genom att de hade större behov av att söka stöd för sitt arbete. Gruppen definierades som konstnärer, med ett totalt antal på 18 228 personer.

Kriterierna i de svenska myndigheternas undersökningar baseras på ekonomiska antaganden och avviker från definitionerna i andra länder.²¹ Därför är siffran den minst jämförbara i relation till övriga nordiska länder som behandlas i denna översikt.

Finland

I en studie genomförd av Cupore identifierades totalt 17 295 professionella konstnärer i registerdata för år 2019 (Hirvi-Ijäs et al. 2023). Detta motsvarar cirka 0,3 procent av landets befolkning. Det rör sig om en återkommande studie som genomförs med jämna mellanrum, där kriterierna för att definiera professionella konstnärer baseras på professionsforskning.

I studien Konstnär i Finland räknas som professionella konstnärer personer som är medlemmar i en fack- eller intresseorganisation för konstnärer och/eller har erhållit stipendium för konstnärligt arbete. Dessutom räknas personer som har fått konstnärlig utbildning och ersättning för användning eller upphovsrätt för konstnärligt arbete som professionella konstnärer.

Gruppen professionella konstnärer som uppfyller kriterierna avgränsas från Statistikcentralens registerdata som omfattar hela Finlands befolkning. Urvalet och tillämpningen av kriterierna förklaras mer detaljerat i forskningsprojektets arbetspapper och faktahäfte.

Projektet Konstnär i Finland genomförs i samarbete med Konst- och kulturmyndigheten på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Målet är att genomföra en ny datainsamlingsomgång ungefär vart femte år. I den pågående datainsamlingen har kriterierna för yrkesverksamma konstnärer inte förändrats, men ambitionen är att få ett ännu mer omfattande material. Detta sker främst genom att fler konstnärsorganisationer deltar med sina register i avgränsningen av målgruppen. Datamaterialet förbättras även genom förtydliganden i inkomstregistret samt möjligheten att använda nya stipendiedata baserade på skattemyndighetens uppgifter.

Danmark

I Danmark registrerar den nationella statistikmyndigheten, Danmarks Statistik, antalet konstnärer. Konstnärer definieras i statistiken utifrån tre kriterier: medlemskap i medlemsorganisationer som hör till Danmarks Konstnärsråd, mottagande av upphovsrättsersättning för konstnärlig verksamhet samt erhållande av stipendier eller projektstöd genom Statens Kunstfonds stipendiesystem.²²

I förhållande till befolkningen är Danmark ett viktigt jämförelseland för Finland. Även de kriterier som den danska statistikmyndigheten använder för att definiera konstnärskåren motsvarar de som Cupore använder i Finland, med undantag för konstutbildning.

Det antal konstnärer som Danmarks Statistik redovisar är större än det som Cupore redovisade i Finland för år 2019. I Danmark har statistikmyndigheten tillgång till en mer omfattande databas än vad som fanns tillgängligt vid pilotomgången av studien Konstnär i Finland. I Finland gick det inte att samla in uppgifter om alla personer som uppfyllde kriterierna för professionella konstnärer, bland annat på grund av varierande tillämpning av dataskyddslagstiftningen. Därmed är det troligt att antalet professionella konstnärer även i Finland är större än vad som rapporterats.

Avslutningsvis

Kunskap om konstnärers antal och samhälleliga ställning är avgörande för genomförandet av konst- och kulturpolitik. Utan en systematisk kunskapsbas är det inte möjligt att följa utvecklingen över tid, analysera konstnärskårens situation, fatta kunskapsbaserade beslut eller utvärdera effekterna av politiska åtgärder.

Av de nordiska länderna är det endast Danmark där konstnärsstatistik produceras av den nationella statistikmyndigheten. I gemensamma nordiska statistikramar avgränsas konstnärer ännu inte som en egen yrkesgrupp.²³ Skillnader i definitioner och avgränsningar försvårar jämförelser mellan länderna och försvagar den konstnärspolitiska kunskapsbasen.

En mer enhetlig kunskapsbas förutsätter samarbete och dialog mellan kunskapsproducenter. Cupore har aktivt bidragit till detta genom att stärka det nordiska forskningsnätverket för konst- och konstnärspolitik i samarbete med Konstnärsnämnden i Sverige.

Definitioner av professionella konstnärer samt metoder för datainsamling och statistik är nära kopplade till bredare frågor om konstnärers samhälleliga roll och betydelse. Tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna har introducerat nya begrepp såsom kulturella och kreativa yrkesverksamma, kulturarbetare och i den svenska diskussionen kulturskapare.²⁴)

I den aktuella europeiska diskussionen betonas behovet av att ompröva hur rättigheter, arbetsvillkor och socioekonomiska förhållanden för yrkesverksamma inom de kreativa sektorerna definieras och genomförs (EC, 2023).²⁵ Statistikens blinda fläckar fördunklar verkligheten för konstnärligt och kulturellt arbete, eftersom vissa aktörer klassificeras felaktigt eller helt förblir osynliga. De terminologier och klassificeringsmodeller som används påverkar direkt vilka praktiker som erkänns, finansieras eller prioriteras.

Att förstå innehållet i och skillnaderna mellan olika definitioner är därför centralt inte bara för konstnärspolitiken utan även för uppföljning och utveckling av en bredare kulturpolitik.

Källor

European Commission: Directorate-General for Education, Youth, Sport and Culture. (2023). The status and working conditions of artists and cultural and creative professionals – Report of the OMC (Open Method of Coordination) group of EU Member States’ experts – Executive summary, Publications Office of the European Union. https://ec.europa.eu/assets/eac/culture/docs/eenc/eenc-2020-status%20and%20working%20conditions%20of%20artists-final%20report.pdf

Hirvi-Ijäs, M., Renko, V., Lahtinen, E., Sokka, S., Jakonen, O. & Kurlin Niiniaho, A. (2021). Taiteilijana Suomessa -tutkimus. Lähestymistapojen ja metodologioiden pohdintaa. Cupore. https://www.cupore.fi/julkaisut/taiteilijana-suomessa-tutkimus/

Hirvi-Ijäs, M., Renko, V., Leppänen, A., Lahtinen, E. & Sokka, S. (2023). Taiteilijana Suomessa: ammattitaiteilijat Suomessa vuonna 2019. Tietovihko 6. Cupore. https://www.cupore.fi/julkaisut/taiteilijana-suomessa-ammattitaiteilijat-suomessa-vuonna-2019/

Kulturanalys Norden. (2018). Kulturpolitisk styrning. Ansvarsfördelning och reformer inom de nordiska ländernas kulturpolitik under 2000-talet. Kulturanalys Norden.  https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2020/09/kulturpolitisk-styrning_webb.pdf

Kleppe, B. & Askvik, T. (2023). Kunstnerundersøkelsen 2019. Kulturdirektoratet. https://cdn.craft.cloud/3c8586ef-a64a-483f-a69e-e525b8ef3a35/assets/documents/Importert/kunstnerundersokelsen-2019_cbc4b9e2-a478-4baf-b89a-546fbaaf0a4d.pdf

Lindström, S. (2016).  Artists and Multiple Job Holding—Breadwinning Work as Mediating Between Bohemian and Entrepreneurial Identities and Behavior. Nordic journal of working life studies, 6(3), 43‒58. https://tidsskrift.dk/njwls/article/view/26674/23446

Mangset, P. (2013). En armlengdes avstand eller statens forlengede arm? Et notat om armlengdesprinsippet i norsk og internasjonal kulturpolitikk. Telemarksforskning. https://intra.tmforsk.no/publikasjoner/filer/2279.pdf

Myndigheten för kulturanalys. (2024). Hur ser inkomsterna ut för konstnärligt yrkesverksamma? En pilotstudie om inkomster utifrån yrkes- och näringskoder. https://kulturanalys.se/publikation/hur-ser-inkomsterna-ut-for-konstnarligt-yrkesverksamma/

Myndigheten för kulturanalys & Konstnärsnämnden. (2025). Konstnärers inkomster. Jämförelser mellan populationer i den skapande kärnan av KKB och övriga förvärvsarbetande. https://www.konstnarsnamnden.se/om-konstnarsnamnden/publikationer/konstnarers-inkomster-jamforelser-mellan-populationer-i-den-skapande-karnan-av-kkb-och-ovriga-forvarvsarbetande/

Opetus- ja kulttuuriministeriö. (2024). Kulttuuripoliittinen selonteko, Valtioneuvoston julkaisuja 2024:55. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/server/api/core/bitstreams/c354e842-ede6-4764-bbda-26f70e11cd52/content

Statistics Denmark. (2024). Documentation of statistics for Artists in Denmark 2024. https://www.dst.dk/Site/Dst/SingleFiles/GetArchiveFile.aspx?fi=8632712706846&fo=0&ext=kvaldel

Valtioneuvosto. (2025). Luovan talouden kasvustrategia 2025–2030, Valtioneuvoston julkaisuja 2025:61. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/server/api/core/bitstreams/a407be20-dc0a-4573-9d5b-ef2f5334efa3/content